MiaMarie´s tankar och dagar

Direktlänk till inlägg 4 oktober 2009

Vänner!!

Av Marie - 4 oktober 2009 12:39

TACK!!!

Tänk att vänners ord kan vara så betydelsefulla för en människa som inte mår 100% bra.
Om ni bara visste, jag är så glad att jag skrev detta inlägg i helgen.
Det är inte så dumt ändå att kunna få förklara sej.
Tack kära ni som bryr er, det värmer, ska ni veta!


Det är så skönt att veta att andra varit med om samma sak, att man inte är ensam.
Även om det inte är roligt att andra oxå har drabbats av detta, inte menar jag så. Men just det här att andra VET vad jag talar om. En tröst är oxå att jag ser att andra tagit sej igenom och nu mår bra. Jag vet ju egentligen att jag oxå mår bra om jag tar det lungt. Jag mådde bra hela sommaren, jag mådde bra ända tills för några veckor sen.
Sen stupar det igen.
Det värsta är att det ju inte är första gången jag varit här på botten.
Det är ju så himla typiskt att jag nu är på botten igen, när jag en gång hade tagit mej upp.
Jag vet inte vem eller vad jag ska skylla på....jobbet, arbetssituationen, arbetsmarknaden, eller mej själv.
MEN jag tycker inte att jag kan skylla på mej själv!
Jag har gjort allt för att inte komma hit igen, utom min stora dumhet at gå tillbaka till det ursprungliga jobbet.
Men vad har jag för alternativ?
Näää som jag ser, inget!!!
Efter att för två år sedan vara i just den här bottenlösa skiten, har jag sakta men säkert jobbat mej upp, gått i samtal, arbetat- men bara 50%, släppt på kraven som jag alltid haft, jag har skippat många "måsten", säger numera ifrån när jag inte orkar (vilket jag har fått mycket skit för ifs).
Så kommer den dagen, då jag är piskad till ett beslut.
Försäkringskassan säger att jag är för frisk för att inte jobba 100% , jag hade ju tilloch med "provat" på ett annat arbete på 75% som kyrkvaktmästare, och det funkade. Ja det funkade pga att de andra kyrkvaktmästarna tog alla tunga jobb, så jag kunde egentligen bara glida omkring o göra det lätta. Tack för de killar.
Men nu hade jag ju visat att jag kunde!!!!!
Så då säger Försäkringskassan att de inte kan göra något mer. Tack o Adjö. utförsäkrad.
Arbetsförmedlingen har släppt mej..jag som är så glad o trevlig måste ju lätt få ett jobb, sa min handledare. Tack och Adjö. Jaha!
Facket säger, du ahr inte varit med i facket tillräckligt länge för at få ersättning från oss....tack o adjö.


VAD återstår då? Socialen???? NÄÄÄÄ...

Jag går ju tillbaka till mitt jobb, förstås! Heltidsjobb och så ...rakt ner i avloppet...tack och adjö!
VAD återstår för mej nu? Läkaren på onsdag, vad säger hon, jo jag vet att hon tycker att det är rent ut sagt för Jä....t! Hon kommer att sjukskriva mej, det är jag ganska säker på!
MEN nu är det ju försäkringskassan som sitter på den högre stolen och ska bestämma hur det blir för mej!!


Tänk om de säger NEJ!!!

Jag törs inte ens tänka tanken!
Hjälp mej med råd!! VAD ska jag göra??

Kram till er alla, tack för att ni läser o att ni bryr er!


 
 
Ingen bild

Carina Westerman

4 oktober 2009 16:03

Kram på dig!!
Systemet är skit rent ut sagt, det är inte till för dom som är sjuk.
Jag har varit i samma läge som du, man är så trött så det går inte att beskriva.
Det är en trötthet som man inte ens kan ryka upp sig ur, det mentala dalar också.
Sen kan man ju totalt knäckt av att inte bli förståd eller trodd. Kommentarer som "det är väl bara att rycka upp sig", "du ser ju så frisk ut", "alla är ju trötta just nu" ja jag kan nog räkna upp några fler men det är bara människor som inte förstår som säger dessa kommentarer.
Jag är ju tillbaka på mitt gammla jobb till 100% men är obeskrivligt trött så jag söker nya jobb för att försöka förändra min situation.
För min del var det också försäkringskassan som pressade fram att jag skulle tillbaka så fort det bara gick. Jag skulle ju rehabiliteras och klara jag inte av att gå tillbaka till mitt gammla jobb så skulle dom placera ut mig och då fick jag räkna med att ta det dom fick fram, kunde bli Samhall omjag hade otur. Vem vill hamna i den situationen!!! Det vara bara att pressa sig tillbaka.
Skit politiker kan jag bara säga, hoppas dom blir sjuk själva någon gång, men det är ju svårt när man har det så förspännt som dom har det och inte verkar ha några känslor.
Jag kan trösta dig med att du kommer att vara saknad av Jonathan på miniorerna. Han har sett fram mot måndagarna för att få träffa er i kyrkstugan, framförallt dig. Hans kommentar när jag talade om att du var sjuk blev " men mamma då får jag ju inte träffa Marie på måndag!!!"

Man kan ju bli sjuk bara av oron om hur man kommer att bli behandlad i det sociala systemet. Vår så kallade välfärd!!!
Många kramar på dig. Hoppas det löser sig.

Carina

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Marie - 12 november 2011 22:54

OJJJJJ!!! Såg just att jag inte bloggat sen i september!! Skandal! Varför har jag itne de då tro? Jaaa jag har jobbat mycket! Men det kan ajg ju inte bara skylla på,  då det finns fler timmar på dygnet än då. Nää jag har väl bara inte h...

Av Marie - 30 september 2011 20:03

Ja så där är det.... men nu är jag iaf hemma men åker o jobbar imorgon igen. Fått jobba 3 pass mer än vad schemat visade! Det är man ju superglad för! Skulle ha jobbat endast 13 timmar, men veckan kommer att sluta på ca 35 timmar! Det är ...

Av Marie - 12 september 2011 23:34


Vet ni hur underbart det känns att känna hur ni bryr er och känna era värmande kramar!!  Det betyder mycket! Dels får jag läsa oxå att jag inte är ensam...det vet jag förut, men det känns ändå skönt att veta! Jag känner att jag har många därute...

Av Marie - 11 september 2011 22:30

.....och det är svårt att andas, känns det hopplöst igen. Ska det nu börja igen? Nej jag hoppas verkligen inte det.  Man säger att man ska kunna Stoppa det....men HUR gör man då? När tankarna mal och magen är i uppror. Det kryper inne i arm...

Av Marie - 2 september 2011 21:36


Så är man då äntligen långledig. Det är ju sjuk skönt faktiskt. Börjar känna av att jag har jobbat såå mycket denna sommar. Inte mycket till ledighet heller. 11 dagar. Men nu har jag äntligen 4 dagar att andas på. Ska verkligen försöka att gö...

Ovido - Quiz & Flashcards