Direktlänk till inlägg 8 oktober 2010

Begravnignsdag.

Kommentera (3)

Av Marie - 8 oktober 2010 18:21

Dagen har varit tung!

Vi har bevistat

Rose-Marie´s begravning!

Endast 49 år, tog cancern hennes liv.

Hon lämnar Man och tre söner, mor o far.

Trodde mitt hjärta skulle brista ute vid bilen när vi tog farväl av Rose-Marie,

Hennes gamla mamma o pappa stod där och grät.

Hennes mamma o pappa som har mist alla sina 3 döttrar i cancer.

Hur orkar man gå vidare när man mist alla sina barn??

Jag kan inte ens tänka tanken o förstå hur det ska vara?

Jag hoppas jag aldrig behöver hamna i den situationen.

Skulle aldrig klara ett liv utan mina barn!!!

Jag hoppas nu att Mats och pojkarna kan gå vidare.

Mats sa idag, att det måste man, det finns inget annat.

Så rätt han har.

Men hur orkar man??

Tänker på er alla!!

R.I.P

Sen får man träffa många gamla vänner o släkt

när man besöker en begravning.

Många av er har jag inte sett o träffat på länge!

Så finns det en och annan man är glad att slippa träffa.

Men de flesta är roligt att se iaf.

Men tråkigt att det är vid såna här tillfällen!!

Måste ge Emelie som sjöng på begravningen

en eloge!

Va duktig du är!

Jättefin röst har du o du va stark som orkar stå o sjunga på en begravning så här!

Du kommer att få många tillfällen att sjunga,

du kommer att bli anlitad fler gånger va så säker!!

Tack för vacker sång!!!

Avslutar nu!

Önskar er alla en bra kväll!

Kram

Allmänt

Dela

Love

8 oktober 2010 23:13

Hejsan Marie!
Jag heter Love och är här för första gången. Förstår hur svårt det var med din väns bortgång och känner med hennes familj. Livet är så fruktansvärt orättvist och slår undan livet när det finns så många år kvar att leva.
Att dom orkar överleva är för mig en gåta men man får nog extra kraft någonstans ifrån, vad vet jag.
Önskar bara innerligt att inget händer barnen eller barnbarnet något.
Har läst en hel del på din blogg och tycker du skriver så bra och öppet.
När det gäller den jobbiga deppen så är vår dotter särskilt drabbad av det på hösten och jag blir deppig under den långa vintern. Bra tabletter är ett måste och med rätt sort så blir allt lättare.
Tycker inte du klagar det är nog många som är drabbade av olika saker men inte törs eller vill skriva om det. Man ska inte tro att allt är så bra som det verkar ibland. Tycker man ska kunna tala om även det jobbiga för att få uppmuntran och stöd.
Är det ok om jag länkar till dig?
Ska läsa mer här i morgon nu har dagen tagit vila och natten är på väg. Hoppas du kan sova gott.
Ha en bra helg.
Kram Love.

http://vindalou.bloggplatsen.se

Annica

8 oktober 2010 23:52

Väldigt fint skrivet. Vet hur de känns att förlora nära o kära i cancer..... Jag vet.... Sköt om dig. Kram

http://Johannelund

Margit

9 oktober 2010 18:48

Hej min vän!!!
Ja tänk vad livet är olika för oss människor. Och SORGEN när den darbbar ..så är det tungt för alla närmast anhöriga..och även dem som "är lite på sidan om"..men kanske haft en mycket näravän relation!
Vi behöver ALLA varandra!! Och de fleta av oss har mycket av både glädje och smärta, sorg och glädje i VÅRA BAGAGE!!! Sån tär livet!!
OCH SÅ viktigt för oss att ha en vänkrets.som man kan ha som "konteiner"..och lasta av/dela med sig till när det känns tungt ensamt och svårt..som att man "BARA VILL GE UPP"!!!
Vi är här på BLOGGEN också för att ge och ta av varandra..dlea med oss, lyssna...ge ett uppmuntrande ord ibland..som kan BETYDA SÅ OERHÖRT MYCKET!!!
Jobbar nu i helgen 3 nätter..ochskall om 2 timmar åka till sjukhuset..och jobba 10 timmar igen...
Önskar dej vännen EN bara kväll och en GOD NATTT!!!
Kramiz!!!/Margit

http://margitholm.blogg.se

Marie

10 oktober 2010 00:31

Tack Margit!!!
Vilket klokt inlägg du skrev. Visst betyder det jättemycket att få uppmuntran. Utan det mår man inte bra. Tänk så viktigt det är i vårt jobb tex att få ett positivt ord ibland.
Jag har jobbat inom kyrkan i nästan 10 år, de positiva orden haglade inte tätt ska jag säga. De som kom med dessa positiva ord de kom från de gamla jag jobbade med och mammorna på öppna förskolan och barnen i grupperna jag hade..de talade ofta om hur mycket jag betydde för dem och att det jag gjorde va bra!!! Tack alla ni!
Men vilka jag tänkte på var arbetsgivaren...därifrån kom minsann inte många positiva ord! Det va kyrkan det!!!
Men nu när jag fick mitt arbetsbetyg, jisses så bra jag har varit ....visst är jag jätteglad att fått ett sånt betyg...men så roligt det hade varit om någon sagt det till mej DÅ, när jag jobbade där!!
Men så är det..hur brukar man säga?
Man saknar inte kon förrän båset är tomt!
Hahahah...Tack än en gång!

Lördagskväll

Kommentarer (0)

Av Marie - 12 november 2011 22:54

OJJJJJ!!! Såg just att jag inte bloggat sen i september!! Skandal! Varför har jag itne de då tro? Jaaa jag har jobbat mycket! Men det kan ajg ju inte bara skylla på, då det finns fler timmar på dygnet än då. Nää jag har väl bara inte h...

Ledig men skulle kanske ha jobbat ist!!! :/

Kommentarer (1)

Av Marie - 30 september 2011 20:03

Ja så där är det.... men nu är jag iaf hemma men åker o jobbar imorgon igen. Fått jobba 3 pass mer än vad schemat visade! Det är man ju superglad för! Skulle ha jobbat endast 13 timmar, men veckan kommer att sluta på ca 35 timmar! Det är ...

Tack alla för kommentarer o styrke kramar!

Kommentarer (1)

Av Marie - 12 september 2011 23:34

Vet ni hur underbart det känns att känna hur ni bryr er och känna era värmande kramar!! Det betyder mycket! Dels får jag läsa oxå att jag inte är ensam...det vet jag förut, men det känns ändå skönt att veta! Jag känner att jag har många därute...

När bröstet vill spricka....

Kommentarer (0)

Av Marie - 11 september 2011 22:30

.....och det är svårt att andas, känns det hopplöst igen. Ska det nu börja igen? Nej jag hoppas verkligen inte det. Man säger att man ska kunna Stoppa det....men HUR gör man då? När tankarna mal och magen är i uppror. Det kryper inne i arm...

Fredag, ledig dag men även en jobbig dag!

Kommentarer (1)

Av Marie - 2 september 2011 21:36

Så är man då äntligen långledig. Det är ju sjuk skönt faktiskt. Börjar känna av att jag har jobbat såå mycket denna sommar. Inte mycket till ledighet heller. 11 dagar. Men nu har jag äntligen 4 dagar att andas på. Ska verkligen försöka att gö...