Märta mitt lilla barnbarn!

Du skulle bara veta vad din farmor älskar dej!

Jag hoppas av hela mitt hjärta att du alltid ska veta det.

Att du alltid ska veta att jag finns här för dej!

Jag önskar att du får allt ett barn kan önska sej,

 trygghet, kärlek, värme och omsorg!

Vet du Märta, Det vet jag att du har förmånen att ha!

Du har så många runt omkring dej som älskar dej!

Du har dina föräldrar som älskar dej över allt annat här på jorden.

De skulle kunna plocka ner månen för din skull!

Du har farmor o farfar.

Du har morfar och Maria.

Du har mormor!

Du har dina farbröder o din faster,med familjer!

Du har dina mostrar!

Du har dina faddrar!

Dessa är bara de som är dej närmast,

men du har många andra som vill dej allt väl!

Älskade barn!!

Du är 70 mil ifrån mej.

Men du finns alltid i mitt hjärta, alltid!

Jag älskar dej, min lilla sockerkringla!!

Alltid alltid alltid!

Glöm aldrig det!

Din farmor!

Till höger här, har jag gjort en omröstning!

Delta gärna, den är ju bara på skoj,

men vore kul att se vad ni alla tror!!

TACK!!

  Nu växer det så det knakar minsann! Vilken fin liten mage hon har nu, min Matilda. Jag är så glad o tacksam att jag får dela detta med henne o Kimmie.Det är ok för dem att jag lägger upp bilder, bara så att ingen undrar varför JAG gör det!

Men så är det! Jag får det!

Ja tiden går fort, veckorna går.

Man kan räkna från slutet oxå bara 19 veckor kvar!

      *  XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX  *

Igår flyttade Matilda iväg till Östhammar på RIKTIGT!

Nu ska de boa o göra fint till lilla bebben kommer.

VAD tror ni?

En pojke eller en flicka???

Nu är det bara småsaker kvar i hennses gamla rum...

ska snart sätta igång o fixa så rummet blir vårt nya sovrum.

Gubbe min har bestämt att det ska bli så. 

OK gärna för mej.

Men vi måste ha en ny bäddsoffa som vi kan ha i extrarummet.

Vet ni någon som har en som ska säljas??? Hör av er!

Måste ju vara beredda ifall vi får besök från Skellefteå snart!

Hoppas hoppas de kommer snart!

Annars har söndagen varit OK, först solig sen något mulen på eftermiddagen.

Sitter vid min älskade dator o skriver o kollar runt.

Magen är inget snäll på mej, mycket magkatarr...

Så blir det när det är mycket runt omkring.

Men så här illa har det inte varit på år och dagar! Skit oxå!!!!

Söker jobb fortfarande, ska faktiskt på en intervju den 4 november...den återkommer jag om sen o berättar. Men hjälp mej att hålla tummarna.

                     * XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX *

Så har den här dagen gått oxå. Jag kan inte låta bli att tänka lite extra.

Det blir jobbiga tankar.

Saker händer som man inte rår över.

Saker som man för allt i världen inte önskar någon.

Men när de händer ( för det gör det ibland) så står man där o kan inget göra.

Inget som man säger eller gör, kan skyddda dej från de känslor som kommer upp.

Men jag står utanför, känner mej väldigt utanför numera.

Men jag skulle göra allt för er om jag bara kunde.

Göra allt bra igen.

Hoppas ni förstår!

Jag hoppas ni vet!

Ni finns i mitt hjärta, dag som natt.

Glöm aldrig det!

Never ever forget!!

Utan er skulle jag inte existera!

Ibland saknar jag dej så himla mycket Eva!

Du fattas mej!

Tänk så mycket roligt vi hade i vår tonår!!

Så många fester vi hade, så mycket musik, dans och mat. Vi trodde livet varade för evigt då, Eva. Vad lite vi visste.

Så mycket tokerier vi hade för oss, men det är ju så det ska va!!

Vi gjorde allt sånt man ska göra i sin ungdom, vi skrattade och hade såå roligt tillsammans.

Vi pratade killar....minns du? Haha..oj va vi planerade.

Sen träffade du Stefan. Det var på MIN konfirmation!

Du blev så kär!

Du fick som du ville..han blev kär i dej oxå. Sen på midsommaren åkte vi till Säterdalen och festade som tokar! VA Roligt vi hade, tack vare dej så hittade vi till Säterdalen ju!

En rolig grej med det är att min gubbe Arne, var oxå där då, men vi kände inte varann, men vi befann oss på samma camping!! COOLT!!

Ja du Eva...många saker hittade vi på tillsammans.

Men det slutade allt för fort för dej. Allt för tidigt! :(

Det slutade inte som vi hade bestämt. Vi skulle göra roliga saker tillsammans när vi blev pensionärer..åka på resor o dricka vin!

Men Eva, jag saknar dej och skulle så gärna ge dej en kram just NU om jag kunde.

Men jag tror du är med mej och de dina ändå.

En tröst är att du är ändå inte ensam där du är. Du har dina föräldrar och dina båda systrar med dej.

Du träffar säkert min mamma Greta som du tyckte så mycket om, undrar om hon kan baka "Greta´s kanelbullar" där, som du tyckte så mycket om! hihi det gör ni säkert tillsammans.

Hoppas ni har det bra iaf!!

Jag saknar dej Eva, så mycket!

Det blev ett annorlunda inlägg ikväll.

Så kan det bli med en blogg, jag vet aldrig vad som ska skrivas när jag sätter mej vid datorn, det får bli det som kommer, helt sopntant!!

Nu är det höst!

Hittade en vacker bild på regndroppar som samlats i ett spindelnät.

Det ser ut som pärlor på en tråd!

Men igår var jag till min läkare iaf..lovade att skriva igår, men det blev inte av. Men nu kommer det! Jag blev sjukskriven 50%, det känns skönt. Hon ville sjukskriva mej helt, men ajg sa ifrån. Vill ändå vara igång och jobba lite. Kommer att jobba med grejer där det inte förekommer så mycket stress. Det känns underbart. Nu kan jag tuta på min egen takt igen, nu vet jag att det kommer att gå bra. Men frågan är ju bara hur länge försäkringskassan tillåter mej at jobba så här.

Men nu får jag ta en dag i taget, har jobbat på ÖF idag 4 timmar ca. Det är perfekt! Orkade till och med åka till min syster dotter o ta en fika, sen tog vi hundarna o tog en skapligt lång promenad.

Roligt och jätteskönt.

I morgon ska jag oxå jobba några timmar, ska fixa våra "fairtrade skåp", fylla på med lite nya roliga saker!

Sen är det helg igen! Kanske tar en tur till Tuna o går på bytar dagar, sen kan hända om orken finns, blir det en tur till Österbybruk o julmarknad! Ja har ni hört, julmarknad NU??? Det är oktober...jaja men de har alltid så här tidigt numera. Missade marknaden förra året, så jag hoppas jag kommer iväg i år.

Nu får det vara nog för idag....

Var rädda om varann!!!

Puzz

 Tänk att på nära håll få följa med när ett under sker!!

Jag får göra det...jag får följa mitt lilla barnbarn, från vecka 7, när jag fick veta det,  till dess det kommer till oss i mars. Naturligtvis kommer jag att få följa honom/henne så länge jag lever.Vilket ska bli underbart!

Men att få vara med från början så här är fantastiskt tycker jag.

Igår va de lyckliga föräldrarna på ultraljud.  

Även för dem är det ett underverk som sker!Det är ju deras första barn!!!

Det är ju så med  barn, alla barn är små underverk!! Se bara på bilden!!

Endast 18 cm lång, men ändå ser man att det är en riktig liten människa.

Ser ni näsan??

Jag kan sitta och titta hur länge som helst! Jag kan inte se mej mätt, jag har bilden på telefonen oxå, jag tar fram telefonen ibland o bara tittar på bilden!!!

Haha..ja men  man är väl lite tokig. Men det tycker jag man får vara när man ska få barnbarn, och ska få bli mormor för första gången!!

Jag är ju farmor oxå, och jag var lika lycklig då när lilla Märta låg i mammas mage som jag är nu.

Hon är oxå ett litet under vår Märta!! Vilken härlig unge hon är!!

OHH vad jag älskar henne!!

Men så är det..man blir lite tokig o nojjig när man får barnbarn, men det hör nog till.

Åh vad jag ska skämma bort mina barnbarn, både med massa kärlek och med roliga upplevelser och förstås leksaker, kläder o godis!!!! hahahaha

I morgon ska jag till doktorn!!

Återkommer mer om det i morgonkväll!!

Tills dess....ciao!!

                                                                                         
Så har helgen gått, lungt o skönt har vi haft det. Matilda o Kimmie kom hem till oss, vi tog en åktur vi tre till Mickelsmäss i Örsundsbro!

Kul att ungdomarna vill ha mej med!!

Det uppskattar jag  mycket.

 Där fick jag för första gången träffa Kimmies mamma och syster. Det var trevligt!

Annars var det mycket regn och blåst där. Det var ju mindre roligt. Men vi hade trevligt tillsammans ändå.

Shoppade bara lite...mest garn..till babykläder och babyfilt!!

Idag följde jag syster min så hon fick handla, hon har ju varit sjuk och har inte så mycket ork...klart man försöker hjälpa.

Så körde vi ut till Gunsta o fikade hos hennes dotter Nina.

Hemmabakade mazariner fick vi där..hon är ju så himla duktig den tjejen!!!

GÖTT GÖTT va det!

Idag var det marknad i Uppsala...klart jag åkte dit. Träffade min älskade vän U-G där. Vi har inte setts på sååå länge. Så vi gick o gick o pratade o praatade. Men vi hann inte prata klart..det var för kallt! Vo fick åka hem.

Vi får ta mer en annan dag. Hon jobbar ju i stan nu så vi kan väl ses nån dag när hon slutat jobbet och ta en fika.

Det är ju såna här saker jag ska göra nu...bara göra sånt som är roligt o gör jag det...så grubblar jag inte så mycket. DET är skönt.

NU vill jag tacka mina läsare som skriver inlägg här...tack för fina ord o varma tankar! DANNE jag älskar dej, tack älskade unge!!! Du är så rar!

Carina..sååå skönt att läsa det du skriver för du förstår precis eftersom du varit där själv. Hälsa lilla Jonatan från mej...han kommer nog att ha det bra ändå på miniminiorerna. Maria är bra!

Såååå nu till DAGENS stora grej!

Idag har jag sett mitt blivande barnbarn!!! Det lät konstigt, men mitt barnbarn som ligger i Matildas mage, har jag sett. De har varit på ultraljud så jag har sett bilder på honom/henne!!! Jisses vilken känsla att se det lilla livet. De fick veta att barnet är 18cm lång och huvudet är 4 cm....ojoj en sån liten plutt!!

Men det är MITT barnbarn och jag är ju så glad! Oj vad jag längtar!! 4 mars ska den lilla komma!!! WIIII

Jag är så glad för detta! Så skönt att ha något gott att se fram emot!!

Avslutar här för idag.

Tack alla!!

TACK!!!

Tänk att vänners ord kan vara så betydelsefulla för en människa som inte mår 100% bra.
Om ni bara visste, jag är så glad att jag skrev detta inlägg i helgen.
Det är inte så dumt ändå att kunna få förklara sej.
Tack kära ni som bryr er, det värmer, ska ni veta!

Det är så skönt att veta att andra varit med om samma sak, att man inte är ensam.
Även om det inte är roligt att andra oxå har drabbats av detta, inte menar jag så. Men just det här att andra VET vad jag talar om. En tröst är oxå att jag ser att andra tagit sej igenom och nu mår bra. Jag vet ju egentligen att jag oxå mår bra om jag tar det lungt. Jag mådde bra hela sommaren, jag mådde bra ända tills för några veckor sen.
Sen stupar det igen.
Det värsta är att det ju inte är första gången jag varit här på botten.
Det är ju så himla typiskt att jag nu är på botten igen, när jag en gång hade tagit mej upp.
Jag vet inte vem eller vad jag ska skylla på....jobbet, arbetssituationen, arbetsmarknaden, eller mej själv.
MEN jag tycker inte att jag kan skylla på mej själv!
Jag har gjort allt för att inte komma hit igen, utom min stora dumhet at gå tillbaka till det ursprungliga jobbet.
Men vad har jag för alternativ?
Näää som jag ser, inget!!!
Efter att för två år sedan vara i just den här bottenlösa skiten, har jag sakta men säkert jobbat mej upp, gått i samtal, arbetat- men bara 50%, släppt på kraven som jag alltid haft, jag har skippat många "måsten", säger numera ifrån när jag inte orkar (vilket jag har fått mycket skit för ifs).
Så kommer den dagen, då jag är piskad till ett beslut.
Försäkringskassan säger att jag är för frisk för att inte jobba 100% , jag hade ju tilloch med "provat" på ett annat arbete på 75% som kyrkvaktmästare, och det funkade. Ja det funkade pga att de andra kyrkvaktmästarna tog alla tunga jobb, så jag kunde egentligen bara glida omkring o göra det lätta. Tack för de killar.
Men nu hade jag ju visat att jag kunde!!!!!
Så då säger Försäkringskassan att de inte kan göra något mer. Tack o Adjö. utförsäkrad.
Arbetsförmedlingen har släppt mej..jag som är så glad o trevlig måste ju lätt få ett jobb, sa min handledare. Tack och Adjö. Jaha!
Facket säger, du ahr inte varit med i facket tillräckligt länge för at få ersättning från oss....tack o adjö.

VAD återstår då? Socialen???? NÄÄÄÄ...

Jag går ju tillbaka till mitt jobb, förstås! Heltidsjobb och så ...rakt ner i avloppet...tack och adjö!
VAD återstår för mej nu? Läkaren på onsdag, vad säger hon, jo jag vet att hon tycker att det är rent ut sagt för Jä....t! Hon kommer att sjukskriva mej, det är jag ganska säker på!
MEN nu är det ju försäkringskassan som sitter på den högre stolen och ska bestämma hur det blir för mej!!

Tänk om de säger NEJ!!!

Jag törs inte ens tänka tanken!
Hjälp mej med råd!! VAD ska jag göra??

Kram till er alla, tack för att ni läser o att ni bryr er!