.....och det är svårt att andas, känns det hopplöst igen.

Ska det nu börja igen?

Nej jag hoppas verkligen inte det. 

Man säger att man ska kunna Stoppa det....men HUR gör man då?

När tankarna mal och magen är i uppror. Det kryper inne i armar och i ben...huvudet värker!

Det känns som om man ska kräkas när som helst, tårarna bränner och rinner för minsta lilla.

HUR ska jag kunna stoppa DET?

Hur i hela friden gör man?????

Det känns som om jag är min egen fånge!!

Jag vill vara glad och må bra.....inte gå som en gråtsvullen zombie!!!

Jag vill sjunga, vissla, dansa.....jag vill vara mitt gamla jag!

Men vad gör jag? 

Jobbar, jobbar och jobbar. 

När jag jag är hemma sitter jag som en zombie här i soffan, här med datorn i mitt knä.

Kommer mej inte för med något....det är inte jag!

Ändå har det pågått sååå länge....men det känns främmande varje gång jag börjar känna så här!

Det här är INTE jag!

I över 10 år har det hållit på!!

Jag borde va van, men jag vänjer mej tusan inte. Tänker inte göra det heller!

Men jag vill veta HUR jag ska göra för att "mota" bort det!

Just nu är det bara mina barnbarn som kan få mej att må bra!

Men jag kan ju inte vara med dem hela tiden!! 

Nu ska jag ha en ny läkare, en läkare som måste hjälpa mej!!

Jisses vilket roligt inlägg!!

Inte.....

Men jag måste skriva av mej...lite släpper då.

Sorry om jag tråkar ut er!

Ska försöka skärpa mej!

Ha det gott!

Lägger in en bild ett av mina goa barnbarn!! Alexis!!